top of page

Postpandemiska lögner



Postpandemiska lögner



Berättelser om andra personers morfäder är, om vi ska vara helt ärliga, sällan särskilt underhållande, och därför känns det inte direkt som någon kanonstart när jag väljer att inledda den här texten med att berätta om min kompis morfar. Det är inte heller så att min kompis morfar är någon jättespeciell karaktär, utan det rör sig egentligen om en helt vanlig morfar. Men den här helt vanliga morfadern har stått för en av de absolut märkligaste lögnerna jag någonsin har hört talas om. Han ljög nämligen sina barnbarn rakt upp i ansiktet när han hävdade att han ännu inte fått något covidvaccin och därför inte kunde träffa dem, trots att han egentligen sedan flera månader tillbaka var fullvaccinerad.


Varför ljög han egentligen? Min kompis familj består knappast av argsinta anti-vaxxare som skulle bli besvikna över att morfadern valt att vaccinera sig. Inte heller verkar det vara så att morfadern hatar att umgås med sina barnbarn, utan snarare tvärtom. Före pandemins intåg träffades de varje vecka. Morfadern kunde själv inte riktigt förklara varför han hade ljugit, men beskrev en diffus känsla av att inte ännu vara helt redo att bara återgå till det liv han levde innan pandemin slog till. Han hade längtat i över ett år efter det här vaccinet och efter att kunna lämna sin lilla lägenhet och krama om sin familj. Men när den tiden äntligen var kommen, var det inte helt enkelt att kliva ut genom dörren och överge den tillvaro han det senaste året tvingats vänja sig vid.


Kanske är morfaderns lögn vid närmare eftertanke egentligen inte särskilt märklig? För även om vi nu, tack och lov, har ett vaccin som verkar ge gott skydd mot viruset, är det knappast så att vaccinet automatiskt raderar allt vi varit med om under de senaste 18 månaderna. Det är nog inte så enkelt som att vi nu med en pfizerpumpad axelryckning bara sådär kan vifta bort alla de nya beteenden och rutiner som pandemin fört med sig.


Morfadern är inte heller ensam i sin ambivalens inför återgången till livet före pandemin. I en enkätstudie som American Psychological Association [1] utförde i mars i år uppgav hela 48% av de vaccinerade enkätdeltagarna att de kände obehag inför att återgå till att träffa människor fysiskt igen. Även om jag själv inte tror att jag skulle kunna vaccinljuga för mina påhittade barnbarn för att slippa träffa dem, kan jag ändå sympatisera och till viss del identifiera mig med min kompis morfar. I takt med att restriktionerna har minskat har jag haft allt fler sociala sammankomster som middagar och fester att se fram emot, men när det väl är dags kan jag känna mig socialt ringrostig och överstimulerad av alla sinnesintryck och därför också längta tillbaka till min halvtråkiga, men trygga, pandemitillvaro i soffan.


Psykologen Ellen Hendriksen [2] har skrivit en bästsäljande bok om social ångest. Hon menar att vi alla under pandemin i mångt och mycket tvingats leva som om vi hade social ångest och att det därför inte är särskilt konstigt att vi nu kan känna oss obekväma och ångestfyllda inför sociala situationer. Psykologen Kevin Gilliland [3] anser att vi behöver ha ett långsiktigt perspektiv på återkomsten till det öppna samhället, och att det är viktigt att vi återgår i den takt vi själva känner oss bekväma med.


Vissa människor kommer att kasta sig med huvudet före rakt in i fester, veckovisa barnbarnsträffar och alla de andra sociala tillfällen livet efter pandemin möjliggör. Andra, som min kompis morfar, kommer behöva lite mer tid på sig och en mer gradvis återanpassning in de sociala sammankomsterna innan allt känns helt bekvämt. Inget sätt är, enligt mig, mer rätt än det andra. Det viktiga är att vi skapar ett tillåtande och öppet klimat där man kan vara ärlig, både mot sig själv och mot andra, om sina postpandemiska behov.


Av: Filip Gisslén


Referenser


[1] American Psychological Association. (2021). Stress in America: One year later a new wave of pandemic health concerns.Hämtad, 19 september 2021, från https://www.apa.org/news/press/releases/stress/2021/sia-pandemic-report.pdf


[2] Stieg, C. (2021, 21 mars). Nearly 50% of people are anxious about getting back to normal, pre-pandemic life — here’s how to cope. CNBC. Hämtad från https://www.cnbc.com/2021/03/21/coping-with-fear-anxiety-about-returning-to-pre-pandemic-life.html


[3] Lindberg, S. (2020, 6 augusti). How Reopening the Country Might Be Affecting Your Mental Health. Verywell Mind. Hämtad från https://www.verywellmind.com/the-psychology-of-opening-back-up-4846410




TänkTanken.png

På TänkTanken delar Sveriges psykologstudenter med sig av vetenskap och lärdomar från sina studier. Alla psykologstudenter är välkomna att skicka in sina bidrag. PS styrelse avgör vilka bidrag som publiceras. PS står däremot inte för åsikterna som uttrycks i inläggen.

Nå ut - vinn pengar

Samtliga inlägg marknadsförs av PS för att nå så många som möjligt. De bästa inläggen tävlar om 5000:- som delas ut i samband med den årliga PS-kongressen. 

Populära inlägg
Sök efter taggar
bottom of page