En radikal (för)skolereform
Mängder med texter har skrivits om hur svenska skolan har för abstrakta kunskapskrav, så därför kommer den här texten inte alls handla om det utan istället något mycket mer radikalt än att bara konkretisera kunskapskraven. Jag föreslår en reform som antagligen aldrig kommer genomföras under min livstid: att påbörja språkundervisningen redan i förskolan
I dagsläget får svenska elever sin språkundervisning i engelska från och med låg- eller mellanstadiet. Från sjätte eller sjunde klass kan elever även välja att lära sig ett tredje språk. Enligt grundläggande kunskap om språkinlärning är detta ett synnerligen ineffektivt sätt att lära ut språk på, åtminstone om målet är att eleverna ska bli flytande i språket och åtminstone ha möjligheten att i framtiden bli lika bra som modersmålstalare om de så önskar. Som de flesta personer känner till så finns det en sensitiv period för språkinlärning - en särskild ålder när språkinlärning är som mest effektiv. Mycket forskning talar för att den mest sensitiva perioden är från födseln till mellan två och sju års ålder [1;2]. Efter denna ålder blir det svårare och svårare att lära sig ett nytt språk. Bara att lära sig nya språkljud (fonem) kan vara en utmaning efter förskoleåldern (kan du ens uttalsskillnaden mellan ”eyes” och ”ice”?) och många får en brytning. Anledningen till detta är att barn efter 7-11 månaders ålder nästan helt tappar förmågan att känna igen och återskapa nya språkljud [3]. Att svenskar klarar sig så bra som de gör på engelska är antagligen bara för att engelskan har få språkljud som inte redan finns i svenskan [4].
Men visst, vem bryr sig om våra elever bryter på svenska – så länge de i slutändan blir bra på språken borde vi väl vara nöjda? Även där stöter dagens upplägg på patrull. En studie med 669,498 deltagare visade att möjligheten att uppnå samma grad av språkkunskaper som modersmålstalare dramatiskt minskar om språkinlärningen börjar först vid 10-12 årsåldern, för de som lär sig genom immersion (att använda språket i en stor del av vardagen) [5]. Om inlärningen är begränsad till några få lektioner i skolan varje vecka, som språksundervisningen är i Sverige, så är deadline för att påbörja språkinlärningen ännu lägre. Efter deadline kan elever ha många års språkundervisning utan att bli flytande i språket.
Jag är en bra exempel på detta. Jag har själv läst franska från sjunde klass till och med tredje året i gymnasiet, och även om jag kan en hel del franska ord och grammatik är jag långt ifrån flytande i språket. Detta kan kontrasteras med mitt andra modersmål: polska. Min mor och mormor pratade polska med mig mina första år, och därför blev jag flytande lika tidigt som med svenskan. Sedan mellanstadiet har jag dock knappt haft någon exponering för polskan med undantag för några enskilda resor till Polen, konversationer med min mormor när hon kommit till Sverige någon gång per år, och några enstaka konversation med min mor på polska. Mitt polska ordförråd är föga imponerande men till skillnad från franskan så är jag i allra högsta grad flytande. Jag kan föra en konversation, alltid göra mig förstådd och utan något besvär kan jag till och med uttala ”Brzęczyszczykiewicz”, en färdighet jag tror få svenskar hade kunnat erövra om de valde polska som främmande språk i högstadiet. Det är nämligen så att ett nytt språk som lärts in ”för sent” är lokaliserat till en annan del av hjärnan än modersmålet, medan ett språk som lärts in i tidig ålder är lokaliserat till samma hjärnområde som modersmålet [6]. Detta kan förklara varför ett språk man i tidig ålder blivit flytande i är väldigt svårt att ”glömma” även om man inte använder språket i vuxen ålder, trots att ordförrådet såklart kan försämras [7].
Om skolan strävar efter att elever ska bli flytande i främmande språk så kan vi nu konstatera att åldern när svenska elever får börja lära sig främmande språk knappast är baserad på vetenskap. Ett mycket mer effektivt sätt hade varit att placera språkundervisningen redan i förskolan. Med språkundervisning i förskolan menar jag inte att försöka lära barnen grammatik, sjunga ramsor eller liknande – för det är ett dåligt sätt att lära barn språk [8]. Istället borde barn i förskolan få lära sig främmande språk på exakt samma sätt som de lär sig svenska på förskolan – genom att personalen bara använder språket med dem för att kommunicera [9;10]. Det hade kunnat göras på vissa veckodagar eller under vissa delar av varje dag. I dagsläget kan ju redan alla förskolelärare engelska, så vad är egentligen hindret från att börja med engelska i förskolan och sedan se om man kan expandera med fler språk? Förutsättningarna för elever att bli flytande i ett tredje språk hade definitivt varit bättre än att som idag påbörja språkundervisningen först i högstadiet. Då hade jag kanske kunnat briljera med flytande franska idag.
Referenser:
[1] Strid, J. E. (2017). The Myth of the Critical Period. TESOL Journal, 8(3), 700–715
[2] Johnson, J. S., & Newport, E. L. (1989). Critical period effects in second language learning: the influence of maturational state on the acquisition of English as a second language. Cognitive Psychology, 21(1), 60–99
[3] Holt, N., Smith, R. E., Bremner, A., Passer, M., Vliek, M., & Sutherland, E. (2019). Psychology: the science of mind and behavior. McGraw-Hill Education
[4] Uggla, C. (2016). Swedish Second Language Learners’ Ability to Pronounce English Contrastive Consonant Phonemes.
[5] Hartshorne, J., Tenenbaum, J., B., & Pinker, S. (2018). A critical period for second language acquisition: Evidence from 2/3 million English speakers. Cognition, 177, 263-277.
[6] Kim, K. H. S., & Relkin, N. R. (1997). Distinct cortical areas associated with native and second languages. Nature, 388(6638), 171.
[7] Kubota, M. (2019). Language change in bilingual returnee children: mutual effects of bilingual experience and cognition. (Doktorsavhandling, University of Edinburgh)
[8] Jaekel, N., Schurig, M., Florian, M., & Ritter, M. (2017). From Early Starters to Late Finishers? A Longitudinal Study of Early Foreign Language Learning in School. Language Learning, 67(3), 631–664.
[9] Chomsky, N. (2015). Aspects of the theory of syntax: 50th Anniversary Edition. The MIT Press
[10] Olsson, E. (2017-08-30). Forskare: Så fungerar inlärning av språk i tidig ålder. Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se
