Tänk om

March 27, 2019

Jag var 18 första gången jag försökte ta mitt liv. Min pappa behövde bara ett försök. När beskedet kom var det som att falla genom isen. Jag famlade efter luft medan paniken spred sig. Vattenytan försvann och jag visste inte längre vilket håll som var upp.

 

Det enda sättet för mig att överleva var att göra smärtan meningsfull. Jag ville förvandla den till en kraft som kunde hjälpa andra. Nu, tio år senare, pluggar jag till psykolog och har äntligen förstått hur det ska gå till.

 

Tidigt i min utbildning så betonades vikten av ny kunskap och ett evidensbaserat förhållningssätt för att kunna utveckla nya metoder som kan hjälpa fler. Vi måste alltid vara beredda på att ompröva våra tidigare uppfattningar.

 

Varje år tar 800 000 människor sitt liv[1]. Många har haft kontakt med psykiatrin. Min pappa var en av dem. Jag var själv nära att stryka med innan jag fick min bipolärdiagnos och så småningom även hjälp som fungerade.

 

Litium är mycket effektivt för att förebygga självmord[2]. Problemet är tiden. Maximal effekt kan dröja upp till två år[3]. Vid s.k. egentlig depression är självmordsrisken förhöjd upp till 20 gånger[4] och standardbehandling är SSRI (Selective Serotonin Reuptake Inhibitors). Då kanske du mår bättre om några veckor, troligtvis månader. Undertiden mår du oftast bara ännu sämre. Jag hade tur som lyckades överleva. Skulle du orka vänta? Man kan bli inlagd, men det hindrar dig bara från att skada dig själv. Du kommer inte att må bättre. Du kan få ångestdämpande, men de tar inte bort dina tankar, de trubbas bara av för en stund. En tredjedel upplever ingen eller endast måttlig lindring efter flera behandlingsförsök[5].

 

2000 publicerades en studie om narkosläkemedlet ketamins snabbverkande effekter på depressiva symptom och självmordstankar[6].

Nästan tjugo år senare, säger Johan Lundberg, psykiater och docent vid Karolinska Institutet och Norra Stockholms Psykiatri, till DN[7], att ketamin nog revolutionerat depressionsforskningen i och med att det ifrågasatt det tidigare grundantagandet att depression måste ta veckor eller månader att bota. Nu i mars så godkändes det snarlika läkemedlet esketamin i USA som det första behandlingsalternativet för behandlingsresistent depression på 30 år. Ironiskt nog har processen varit lika långdragen som SSRI:s effektlindring. Varför?

 

Mer känd som den dissociativa partydrogen ”special K”, har ketamin länge främst associerats med dess olagliga bruk och trots senare tids hyllningar så anses depressionsforskning på ketamin/esketamin fortfarande som kontroversiell.

  

Jag har lärt mig att den forskning som bedrivs ska tjäna mänskligheten, ha respekt för mänskligt liv och främja vetenskaplig skepticism. Över en miljard människor uppskattas lida av psykisk ohälsa[8] och rankas som en ledande orsak till YLDs (antal år förlorade till sjukdom)[9]. Är det då etiskt att låta förutfattade meningar baserade på okunskap styra ny forskning?

 

Det finns forskning på behandlingsmetoder som inbegriper substanser som klassats som illegala och utan medicinskt värde. Det har kallats den psykedeliska renässansen. Nya studier som visar att LSD, psilocybin och MDMA skulle kunna behandla allvarliga sjukdomstillstånd som behandlingsresistent depression, alkoholmissbruk och Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD).

 

Men droger kan väl aldrig vara bra?

 

Renässans betyder pånyttfödelse. Att psykedelia skulle kunna ha potential att bota svåra hälsotillstånd är inget nytt. Innan dessa substanser blev olagliga så användes de i terapeutiskt syfte både inom klinik och forskningsverksamhet. På 60-talet ökade det rekreationella bruket och den politiska motreaktionen gjorde med ett trollslag att all tidigare forskning förlorade sitt värde.

 

Trots detta så genomförs nu fas-III kliniska studier i USA på MDMA-assisterad psykoterapi för PTSD; en allvarlig ångestsjukdom kopplad till trauma och en hög självmordsfrekvens. Många drabbade blir inte hjälpta av dagens behandlingar. Tidigare studier har visat att MDMA kombinerat med psykoterapi signifikant förbättrar symptom på PTSD[10] och 2017 klassades denna behandling som ”breakthrough-therapy” i USA. Kortfattat innebär det att preliminära resultat indikerar på markanta förbättringar jämfört med dagens tillgängliga behandlingar[11]. Ändå ses MDMA som synonymt med ecstasy, en av världens mest kända partydroger och att forska på ämnet är att sätta sin karriär på spel. 2018 klassades även psilocybin, den aktiva substansen i magiska svampar, som ”breakthrough-therapy” för behandlingsresistent depression. Nya studier är på väg men bromsas av stora ekonomiska kostnader, regulatoriska hinder men framförallt stigmatisering.

 

Dagens lagsystem har varken lyckats minska missbruk eller associerad dödlighet. Däremot har det skapat diskriminering inom forskningen som effektivt satt stopp för i princip all forskning på de substanser som en gång användes till att bota just denna problematik.

 

Vetenskaplig skepticism innebär att vara öppen för ny information men att kritiskt granska påståenden med hjälp av den vetenskapliga metoden. Därefter ta ställning. Forskning som först tar ställning och därefter granskar är som att forska på det vi redan vet. Vi kommer inte hitta några nya svar. Om vi vill rädda flera liv måste vi våga granska våra hypoteser. Är vi beredda att tänka om eller har vi redan bestämt oss?

 

 

Referenser:

[1] World Health Organization. (2019). Global Health Observatory (GHO) data. Hämtad 2019-02-17 från https://www.who.int/gho/mental_health/en/

 

[2] Suicidal Behavior During Lithium and Valproate Treatment: A Within-Individual 8-Year Prospective Study of 50,000 Patients With Bipolar Disorder | American Journal of Psychiatry. (u.å.). Hämtad 17 februari 2019, från https://ajp.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.ajp.2017.16050542

 

[3] BioPhausia AB. (u.å). Behandling med litium. För dig som långtidsbehandlas med litium eller är anhörig. [Broschyr]. BioPhausia AB

 

[4] Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). Ketamin – ett alternativ vid svår depression. Hämtad 2019-01-17 från https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/2017/ketamin--ett-alternativ-vid-svar-depression/

 

[5] Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). Ketamin – ett alternativ vid svår depression. Hämtad 2019-01-17 från https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/2017/ketamin--ett-alternativ-vid-svar-depression/

 

[6] Berman, R. M., Cappiello, A., Anand, A., Oren, D. A., Heninger, G. R., Charney, D. S., & Krystal, J. H. (2000). Antidepressant effects of ketamine in depressed patients. Biological Psychiatry, 47(4), 351–354. https://doi.org/10.1016/S0006-3223(99)00230-9

 

[7] Manzoor. A. (2019-02-03). Gammal substans ger forskarna nya verktyg mot depression. Dagens Nyheter [DN]. Hämtad från https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/gammal-substans-ger-forskarna-nya-verktyg-mot-depression/?fbclid=IwAR0GZfPpeGuAHhXPWnTEBeUdQnpeimCoOJ613-Yqnrxkkt2V49iW-WKeH0Y

 

[8] Our World in Data. (2018). Mental Health. Hämtad 2019-02-17 från https://ourworldindata.org/mental-health

 

[9] Vos, T., Abajobir, A. A., Abate, K. H., Abbafati, C., Abbas, K. M., Abd-Allah, F., … Murray, C. J. L. (2017). Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 328 diseases and injuries for 195 countries, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The Lancet, 390(10100), 1211–1259. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32154-2

 

[10] Mithoefer, M. C., Mithoefer, A. T., Feduccia, A. A., Jerome, L., Wagner, M., Wymer, J., … Doblin, R. (2018). 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA)-assisted psychotherapy for post-traumatic stress disorder in military veterans, firefighters, and police officers: a randomised, double-blind, dose-response, phase 2 clinical trial. The Lancet. Psychiatry, 5(6), 486–497. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30135-4

 

[11] U.S. Food and Drug Administration. (2019). Frequently Asked Questions: Breakthrough Therapies. Hämtad 2019-02-23 från https://www.fda.gov/regulatoryinformation/lawsenforcedbyfda/significantamendmentstothefdcact/fdasia/ucm341027.htm

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

På TänkTanken delar Sveriges psykologstudenter med sig av vetenskap och lärdomar från sina studier. Alla psykologstudenter är välkomna att skicka in sina bidrag. PS styrelse avgör vilka bidrag som publiceras. PS står däremot inte för åsikterna som uttrycks i inläggen.

Nå ut - vinn pengar

Samtliga inlägg marknadsförs av PS för att nå så många som möjligt. De bästa inläggen tävlar om 5000:- som delas ut i samband med den årliga PS-kongressen. 

Populära inlägg

Bekvämlighetsreligionen

December 21, 2019

1/10
Please reload

Sök efter taggar

Kontakt

©2019 Psykologstudent Sverige. Skapad med Wix.com

Föreningsinformation

Föreningsinformation
Org.nr. 802441-7688
PlusGiro 48 26 08-7
BankGiro 325-2418

  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon

Möten • Kunskap • Inspiration