Att uppleva det jobbiga – eller att bli styrd av det

March 18, 2019

Vad har substansberoende, GAD, självskadebeteende, tvångsmässig personlighetsstörning och paniksyndrom gemensamt? Jo, att en betydande mängd un-willingness leder till att lidandet kvarstår. Vad är nu willingness* och varför kallar jag det inte bara för villighet? För att förklara detta får vi gå tillbaka till den första motivationsteorin i modern psykologi.

 

”Drive reduction theory” är en mycket simpel förklaring till beteende. Om jag känner en drift så kommer jag att bli motiverad att utföra ett beteende för att minska driften [1]. Ett exempel på detta är om jag är hungrig: jag vill inte uppleva hungern, och därför äter jag något för att minska hungern. Det är precis samma mekanism som får folk att fortsätta röka även om de vill sluta: de har ett röksug de inte vill uppleva, och om de röker så minskar röksuget. När folk  får hjälp att sluta röka i särskilda rökavvänjningsprogram, vad är då inställningen till röksuget – när det faktiskt spelar en så pass central roll i hur rökandet uppehålls trots att personen vill sluta? Oftast struntas det helt i cravings och fokus är på andra saker för att få personen att sluta röka. ”Hur brukar det gå?” undrar du. Inte så värst bra är svaret. Är detta samma metod som gör att folk lyckas med att fasta i flera dygn - att de låtsas som att deras hunger inte finns och försöker undvika allt som kan påminna dem om mat? Nej snarare motsatsen. Framgångsrika fastare** är inte rädda för att uppleva sin hunger och kan gärna följa med sina vänner på restaurang utan att äta något där. Denna willingness att känna hunger gör att de inte handlöst börjar äta för att minska hungern utan kan göra ett medvetet val att fortsätta sin fasta [2]. Vad händer om man applicerar samma inställning till rökavvänjningsprogram? Då lyckas dubbelt så många att sluta röka [3]. Även i app-format fördubblar willingness effekten jämfört med sedvanliga rökavvänjningsappar: 28 % är rökfria en månad efter avslut och 88 % har minskat sin rökning [4].

 

Alla besvär jag räknade upp från substansberoende till paniksyndrom innehåller obehagliga inre upplevelser som våra patienter inte vill känna sig vid – och de upplevelserna följer precis samma regler som röksug och hunger. Vid GAD är det jobbiga känslor oron försöker distrahera från [5; 6]. Vid självskadebeteende hanteras jobbiga känslor genom att distrahera med kroppslig skada [7]. Vid tvångsmässig personlighet fördrivs jobbiga känslor med hjälp av en distraherande tankestil dominerad av oro och perfektionism[8]. Vid paniksyndrom är rädslan för ännu en panikattack så stor att normala kroppsliga sensationer börjar katastroftolkas som tecken på en blivande panikattack. Personen kan då börja flertalet kontraproduktiva beteenden såsom hyperventilering för att förebygga den ”katastrof” som en panikattack innebär [9].

 

Ingen av dessa metoder är dock långsiktigt hjälpsam eftersom undvikande och förträngning är ett uselt sätt att bli kvitt inre upplevelser. Ta dessa nybakta kanelbullar som exempel. De har nyss kommit ut ur ungen. Föreställ dig smaken av kanelen och sockret när man tar första tuggan i bullen. Den alldeles speciella doften av nybakta kanelbullar. Pärlsockret som ligger utspritt på bullen och som faller av den ner på bordet. Känn hur du vill äta den, hur det vattnas i munnen. Okej nu ska du bara stänga ner dina cravings. Går inte så bra? Det är för att det inte går att medvetet stänga ner oönskade inre upplevelser – vare sig det handlar om hunger, röksug eller känslor.

 

Stänga av kanelbullesuget - eller acceptera det? Det ena verkar fungera bättre än det andra.

 

Vad är en bättre metod för att hantera oönskade inre upplevelser då? Samma som med rökavvänjning och fasta: nämligen willingness. I manualen för ERGT (en framgångsrik gruppbehandling för självskadebeteende), står följande ”känslomässig icke-acceptans och undvikande kan leda till att känslor ökar i styrka och bidra till att de upplevs som främmande, oönskade och negativa” samt ” även om villighet att uppleva känslorna resulterar i mindre lidande och gör det lättare att handla i en värderad riktning, är det ett aktivt val som vi antingen kan välja eller välja bort i varje givet ögonblick” [7].

 

Ingen upplevd glädje varar för evigt. För att samma sak ska gälla för (inre) lidande krävs också samma ställningstagande – att man är villig att uppleva. Vill man istället bibehålla sitt lidande är det en utmärkt idé att förtränga allt jobbigt så det inte kan minska i intensitet – på köpet hamnar man dessutom i obehärskat handlande. Formulerat på ett mer banalt sätt: det är som enklast att inte tänka på en blå elefant, när man inte aktivt försöker förhindra att man kan komma att tänka på en blå elefant.

 

Fotnoter:

*Willingness är ett begrepp från ACT-världen och är svårt att översätta till svenska på ett tillfredsställande sätt. Den närmaste översättningen ”villighet” låter som att det är fråga om något man ser fram emot, vilket det definitivt inte är. Inom compassionfokuserad terapi finns ett motsvarande begrepp till willingness som istället kallas för ”mod”.

**fastande har sina fördelar men bör göras med förstånd. Att inte äta något på flera dagar bör inte göras utan att först ha kontaktat en läkare.

 

Referenser:

[1] Hull, C.L. (1952). A behavior system. New Haven, CT: Yale University Press

[2] Solon, O. (2017, 4 september). The Silicon Valley execs who don't eat for days: 'It's not dieting, it's biohacking'. The Guardian. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2017/sep/04/silicon-valley-ceo-fasting-trend-diet-is-it-safe

[3] TEDx Talks (2014, December 22). The secret to self control | Jonathan Bricker |
TEDxRainier  [videofil]. https://youtu.be/tTb3d5cjSFI

[4] Bricker, J. B., Copeland, W., Mull, K. E., Zeng, E. Y., Watson, N. L., Akioka, K. J., & Heffner, J. L. (2017). Full length article: Single-arm trial of the second version of an acceptance & commitment therapy smartphone application for smoking cessation. Drug and Alcohol Dependence, 170, 37–42.

[5] Friberg, Å. (2006). Känslig för känslor? : En kvantitativ studie av ett känsloregleringsperspektiv på oro och Generaliserat ångestsyndrom

[6] Borkovec, T. D., Alcaine, O. M., & Behar, E. (2004). Avoidance theory of worry and generalized anxiety disorder. In: R. Heimberg, C. Turk, & D. Mennin (Eds.), Generalized anxiety disorder: advances in research and practice (pp. 77–108)

[7] Gratz, K. (u.å). EMOTION REGULATION GROUP THERAPY – VID SJÄLVSKADEBETEENDE. (Bjureberg, J. & Sahlin, H., Övers. 1. uppl.). Nationella Självskadeprojektet

[8] Wheaton, M. G., & Pinto, A. (2017). The role of experiential avoidance in obsessive–compulsive personality disorder traits. Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment, 8(4), 383–388.

[9] Öst, L.-G. (2013). KBT inom psykiatrin. Stockholm: Natur & Kultur.

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

På TänkTanken delar Sveriges psykologstudenter med sig av vetenskap och lärdomar från sina studier. Alla psykologstudenter är välkomna att skicka in sina bidrag. PS styrelse avgör vilka bidrag som publiceras. PS står däremot inte för åsikterna som uttrycks i inläggen.

Nå ut - vinn pengar

Samtliga inlägg marknadsförs av PS för att nå så många som möjligt. De bästa inläggen tävlar om 5000:- som delas ut i samband med den årliga PS-kongressen. 

Populära inlägg

Demokratiskt moment 22

October 13, 2019

1/10
Please reload

Sök efter taggar

Kontakt

©2018 Psykologstudent Sverige. Skapad med Wix.com

Föreningsinformation

Föreningsinformation
Org.nr. 802441-7688
PlusGiro 48 26 08-7
BankGiro 325-2418

  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon

Möten • Kunskap • Inspiration