Varför vi behöver ta makten tillbaka över vår uppmärksamhet
Vi har säkert alla suttit med en vän som varit djupt nedsjunken i sin teknologiska apparat, förgäves kämpande för att få deras uppmärksamhet till det vi säger. Precis som en dans använder vi olika tekniker för att få deras uppmärksamhet, allt från att be dem lägga undan telefonen genom skuld, eller genom att säga något som ska verka sensationellt, endast för att tyst erkänna oss besegrade av de teknologiska innovationerna.
Att förlora sina nära och kära till Fortnite, Candy Crush, Instagram eller Messenger har blivit allt vanligare. En av våra mest dyrbara resurser – vår uppmärksamhet – är hotad, till salu för företag som har utvecklat sofistikerade algoritmer med syfte att fånga vår uppmärksamhet, utvecklade av experter inom området. [1] Problemet är att ju bättre företagen blir på att fånga vår uppmärksamhet, desto mindre tid har vi att ge uppmärksamhet till saker som faktiskt spelar roll och gör världen till en bättre plats. Saker som att vara förälder, vänskap, självutveckling och att hjälpa andra i samhället. Vår chef, vår partner, våra vänner, våra syskon förväntar sig alla att vi ska ge dem uppmärksamhet, men eftersom vår uppmärksamhet säljs för ofantliga mängder pengar har vi lite kvar att ge, och vi lider på grund av det. Vi blir stressade, överväldigade, ängsliga, till och med deprimerade och även suicidala. Flera studier har länkat överdriven internetanvändning och psykisk ohälsa, vilket jag tror är en av de stora anledningarna till att vår psykiatri idag överbelastas.[2] [3] [4]
I en värld där vår uppmärksamhet är så skör är det därför viktigt att veta vilka processer det är som styr oss. Om du accepterar att medvetna tankar, beslut och beteenden sporrar från en kaskad av tidigare händelser som inträffade i och utanför din kropp, är du bättre rustad att förstå varför du fungerar som du gör. Istället för att skylla på ett immateriellt själv för dina brister kan du erkänna det faktum att det som förtjänar skuld eller beröm är inte du, men informationen i ditt huvud, dina interaktioner med andra människor, maten du lägger i din kropp och de vanor du engagerar dig i.
Det är alltid någon som vill ha vår uppmärksamhet. Bilden hämtad från https://stevelaube.com/competing-for-attention
Våra kroppar har evolutionärt utvecklats för ett liv som troligtvis inte var lika stimuluspåverkat som våra moderna kroppar är, varav vår förmåga till viljekraft, att rikta vår uppmärksamhet, blir viktig. Viljekraft är förmågan att motstå kroppens impulser och välja något som är bra för oss oavsett om kroppen vill det. På så sätt kan vi mer effektivt rikta vår uppmärksamhet. Utifrån kunskap och ökad självmedvetenhet kan vi fatta beslut som är mer etiska, moraliska och bättre för oss själva. Detta är svårt i en vardag som ställer högre krav på oss samtidigt som vår uppmärksamhet blir mer och mer manipulerad. En del anklagar en ökad diagnostisering av ADHD som ett tecken på vårt samhälles ökade krav, men studier finner att under de senaste trettio åren saknas evidens som pekar på att antalet barn med ADHD ökar när de rekommenderade utredningsmetoderna använts.[5] Vad vi däremot ser har ökat i Sverige är de stressrelaterade sjukdomarna. På bara tio år har antalet patienter som remitteras till en psykiatrisk mottagning för en stressrelaterad sjukdom blivit dubbelt så många. År 2006 var det knappt 17.000 personer, förra året hade siffran stigit till över 33.000. Bland de stressrelaterade sjukdomarna sticker utmattningssyndrom ut mest. År 2013 gjordes 5.000 öppenvårdsbesök hos psykiatriker av personer som fått diagnosen, enligt statistik från Socialstyrelsen. Tre år senare gjordes över 25.000 sådana besök. [6]
Av den anledningen är information om hur vi tränar vår viljestyrka betydelsefull – för att få tillbaka makten över vår egen uppmärksamhet. Det är här vi kan fatta beslut som genererar bättre långsiktiga beslut både för oss själva och vår omgivning, istället för kortsiktiga beslut som baseras på begär och njutning som kan leda till långsiktig misär. Det går att öva upp förmågan att rikta sin uppmärksamhet, men i en värld som tidigare nämnt baserat på att köpa uppmärksamhet är det svårt. Det första steget är kunskap och insikt om hur din uppmärksamhetsförmåga påverkar dig, vad som förändrar och förbättrar den, och vad du kan göra för att förbättra den.
Referenser
[1] Zuboff, Shoshana. "Big Other: Surveillance Capitalism and the Prospects of an Information Civilization." Journal of Information Technology 30.1 (2015): 75-89. Web.
[2] Oberst, Wegmann, Stodt, Brand, and Chamarro. "Negative Consequences from Heavy Social Networking in Adolescents: The Mediating Role of Fear of Missing out." Journal of Adolescence 55 (2017): 51-60. Web.
[3] Pantic, Igor. "Online Social Networking and Mental Health." Cyberpsychology, Behavior and Social Networking 17.10 (2014): 652-57. Web.
[4] Whaite, Erin, Ariel Shensa, Jaime Sidani, Jason Colditz, and Brian Primack. "Social Media Use, Personality Characteristics, and Social Isolation among Young Adults in the United States." Personality and Individual Differences 124 (2018): 45. Web.
[5] Polanczyk, G., Willcutt, E., Salum, G., Kieling, C., & Rohde, L. (2014). ADHD prevalence estimates across three decades: An updated systematic review and meta-regression analysis. International Journal of Epidemiology,43(2), 434-442.
[6] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-larmar-stor-okning-av-stressjukdomar
