Fördjupning: Mer om emotionell palpering
Detta är ett fördjupande tillägg till inlägget "Mystiska kroppsliga symptom och hur vi kan förstå samt bota dem" om ISTDP och emotionell palpering.
ISTDP har en tydlig konceptualisering av hur MUS kan uppkomma, vilket visas i nedanstående figur. Måttliga grader av ångest aktiverar det somatiska nervysstemet och tillhörande viljestyrd (ytlig) muskulatur. Om denna ångest är långvarig orsakar den olika typer av smärta genom sensitiveringsprocesser [5]. ”Medelhög” ångest aktiverar det sympatiska och parasympatiska nervsystemet tillsammans med tillhörande glatt muskulatur. Detta kan under lång tid leda till framförallt till mag-tarmbesvär och trötthet [5]. Den högsta tänkbara nivån av ångest aktiverar det parasympatiska nervsystemet i så hög grad att patienten får minskat blodflöde till hjärnan. Aktivering av det parasympatiska nervsystemet leder i sin tur till en stor utsöndring av stresshormoner. Den högst tänkbara nivån av ångest kan därför skapa flera typer av neurologiska problem (vilket som bekant förekommer vid panikattacker), särskilt om ångesten pågår under lång tid [5]. Eftersom symptomen är beroende av ångestnivån kommer problematiken hålla sig inom en specifik ”symptomkategori” så länge patientens ångest är på samma nivå. Ökar eller minskar patientens ångestnivå kommer dennes symptom också förändras – förutsatt att symptomen är orsakade av ångest. Riskfaktorer för att utveckla MUS är upplevelser som leder till sämre affektregleringsförmåga, exempelvis tidiga relationella trauman [6;7], alexitymi [8] och “klassiska” trauman [9]. Detta är för att förmågan att hantera känslor (i bästa fall) som bekant sker inom ramen för en ”inre säkerhet” kallad trygg anknytning, och påverkas av trauman, alexitymi etc. Exempel: för den som inte haft en trygg anknytning och inte har kontakt med sina känslor är chansen stor att starka känslor som väcks av ”emotionella trauman” kan få kroppsligt uttryck i form av MUS, även i avsaknad av det ”normaltrauma” som är en förutsättning för en PTSD-diagnos.
ISTDPs konceptualisering av de sätt ångest kan uttryckas i kroppen, med tillhörande symptom. Om symptomen har ett psykologiskt ursprung, så uppstår de enligt ISTDP-teori endast från en viss kategori vid ett givet tillfälle. Från Cooper et al., 2017.
Jakob Nilsson
Psykologkandidat allmänpsykiatrin, Helsingborg
Psykologstudent, Lund
Referenser:
[5] Frederickson, J. (2013). Co-creating change: effective dynamic therapy techniques. Kansas City, MO: Seven Leaves Pressl, cop. 2013.
[6] Schore, A. N. (2001). The effects of early relational trauma on right brain development, affect regulation, and infant mental health. Infant Mental Health Journal, 22(1/2), 201–269.
[7] Schore, A. N. (2002). Dysregulation of the right brain: a fundamental mechanism of traumatic attachment and the psychopathogenesis of posttraumatic stress disorder. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 36(1), 9–30.
[8] Sifneos, P. E. (1973). The prevalence of ‘alexithymic’ characteristics in psychosomatic patients. Psychother. Psychosom. 22, 255–262. doi: 10.1159/000286529
[9] van der Kolk, B. (2015). The Body Keeps the Score: Brain, Mind and Body in the Healing of Trauma. Penguin Books.
