Tänk om
Jag var 18 första gången jag försökte ta mitt liv. Min pappa behövde bara ett försök. När beskedet kom var det som att falla genom isen. Jag famlade efter luft medan paniken spred sig. Vattenytan försvann och jag visste inte längre vilket håll som var upp. Det enda sättet för mig att överleva var att göra smärtan meningsfull. Jag ville förvandla den till en kraft som kunde hjälpa andra. Nu, tio år senare, pluggar jag till psykolog och har äntligen förstått hur det ska gå till
