Frågor & Svar

Om Psykologstudent Sverige

1. Vad är skillnaden mellan PS och SR?

Självklart finns det både likheter och skillnader mellan PS och SR. Psykologstudent Sverige (PS) och Psykologförbundets studeranderåd (SR) är två organisationer som arbetar med frågor som rör psykologstudenter på nationell nivå i Sverige. En avgörande skillnad är att SR har ett studentfackligt syfte och organiseras genom Psykologförbundet. PS däremot drivs helt av psykologstudenter, för psykologstudenter. Vi står oberoende av politiska och kommersiella intressen, och bestämmer således på egen hand hur vi spenderar våra resurser och hur vi formulerar vår agenda.

2. Vad händer med pengarna som eventuellt blir över från PS-kongresserna?

PS drivs som en ideell förening och allt överskott skall enligt lag gå tillbaka till verksamheten och på det viset komma medlemmarna till nytta. Överskottet förvaltas av PS styrelse som tillsätts vid årsmötet på kongressens sista dag. Pengarna används till att betala kostnader för hemsida, medlemskap i EFPSA, vissa resekostnader samt för att se till att det blir en kongress även nästa år!

3. Hur funkar det med medlemskap i PS?

Medlem blir du efter att du valt att gå med samt betalat medlemsavgiften. Vad medlemsavgiften är beslutas av årsmötet. Idag går det att betala medlemsavgift i samband med kongressens biljettförsäljning.

4. Hur går det till vid val av förtroendevalda?

Förtroendevalda är personer som har en ansvarspost inom föreningen. Det kan vara att sitta i styrelsen, något av utskotten, valberedningen eller revisor. Styrelse, valberedningen och revisor väljs på årsmötet. Vill du kandidera? Skicka ett mejl till: valberedning@psykologstudentsverige.org.

5. Vi vill ordna nästa års PS kongress, hur gör vi?

Det formella förfarandet går att läsa i stadgan. PS styrelse tar emot och fattar beslut utifrån inkomna ansökningar. Vid flera likvärdiga ansökningar avgör lotten. För mer information vänd dig till ordforande@psykologstudentsverige.org

Om att studera på Psykologprogrammet

1. Är det svårt att läsa till psykolog?

Psykologutbildningen är en femårig högskoleutbildning. Räkna med att du kommer att få lägga ner mycket tid på dina studier. I vissa perioder är det mycket att läsa och i vissa perioder är det lite lugnare. Men om du kommit in på programmet så kommer du förmodligen att klara av utbildningen.

2. Hur svårt är det att komma in på psykologutbildningen?

Det krävs höga betyg/högskoleprov för att komma in på psykologutbildningen, men låt inte detta skrämma dig utan sök ända! Antagningspoängen varierar lite från termin till termin beroende på hur många som söker just den terminen och lärosätet. Gå gärna in på statistik.vhs.se för att se aktuella antagningspoäng.

3. Vilket lärosäte ska man välja att läsa på?

Psykologutbildningen är en generalistutbildning vilket gör att vilket universitet du än väljer att läsa vid så kommer du att få en psykologexamen. De olika lärosätena har valt att inrikta sig mot olika områden, gå gärna in på de olika universitetens sidor och läs mer!I högskoleverkets kvalitetsutvärdering 2012 fick de psykologutbildningar som jämfördes hög eller mycket hög kvalitet, vilket gör att det enligt oss inte spelar så stor roll vilket universitet man väljer, då alla håller bra kvalité.

4. Vad är det för skillnad att läsa till psykolog och att läsa en master i psykologi?

Psykologutbildningen leder till en psykologexamen, och du kan efter att du gjort din PTP få ut din psykologlegitimation. Du måste alltså läsa psykologutbildningen för att efter din PTP få ut din legitimation och få kalla dig psykolog.

5. Är det svårt att få jobb?

Enligt SACOs rapport ”Framtidsutsikter – arbetsmarknaden För akademikeryrken år 2016” så kommer det att råda brist på både nyexaminerade och erfarna psykologer år 2016. Detta beror enligt SACO på att det är många psykologer som går i pension de närmaste åren, att det inte utbildas inte tillräckligt många nya psykologer, samt att psykologisk kunskap efterfrågas inom allt fler områden i samhället.

För dig som studerar på Psykologprogrammet

1. Kan jag byta lärosäte?

Ja, självklart kan du byta lärosäte om du vill, dock är det inte så enkelt som att bara byta från den ena till den andra, vilket beror på att läroplanerna för de olika universiteten inte ser likadana ut. Det du alltså måste göra är att söka in på Psykologprogrammet på det lärosäte du vill byta till. När eller om du blir antagen kan du tillgodoräkna dig kurser du redan läst och läsa upp dem du inte läst. Det du alltså behöver göra innan du blir antagen är att jämföra läroplanerna och kontakta studievägledaren på lärosätets Psykologprogram (kontaktuppgifter hittar du under ”Universitet”) för att kontrollera vilka kurser du faktiskt kan tillgodoräkna dig.

2. Hur fungerar det med egenterapi?

Alla lärosäten har egna upplägg för hur egenterapin fungerar – hur många timmar och vilken form – och vissa har ersatt egenterapin med motsvarande utbildningsmoment. Varje lärosäte ska ha en kursplan för hur egenterapin fungerar på respektive lärosäte. Just nu håller flera lärosäten på att ändra dessa, så för att få veta hur det ser ut rekommenderas att du kontaktar lärosätet och frågar.

3. Vad gör jag om jag är missnöjd?

Är du missnöjd med din utbildning eller känner dig orättvist behandlad kan du alltid vända dig till din lokala studentkår. Under deras uppdrag ligger att bedriva ett studentfackligt arbete, vilket innebär att de arbetar för att att vidmakthålla studentens rättigheter och förbättra utbildningen. Det enklaste är att du går in på din studentkårs hemsida och letar upp kontaktuppgifter till studentombud eller utbildnings-/studiebevakare. Alla universitet bedriver också ett förbättringsarbete där kursutvärderingar är ett viktigt verktyg. Gör din röst hörd genom att besvara dem!

4. Hur gör jag för att engagera mig i det studiesociala?

Varje lärosäte har en programförening du kan kontakta för att engagera dig i de studiesociala aktiviteterna. Många av dem har också ett studentfackligt uppdrag vilket innebär att du kan engagera dig i både fest och utbildning. Kontaktuppgifter till programföreningarna finns under fliken ”Universitet”.

Just do it!

5. Hur hittar jag en studieteknik som fungerar?

Som framtida psykologer får vi lära oss att alla individer är unika – vi lär oss bäst på olika sätt – men att det finns generella regler som i viss mån kan appliceras på människor. I den litteratur vi läser ges ibland tips på hur vi kan göra för att det ska gå bra att plugga; mnemotekniker/minnestekniker, och vilka personlighetsdrag som ger bäst inlärning i grupp och vice versa. Men det viktiga är att du funderar över vilka tekniker som fungerar bäst för dig och testar olika metoder. Är det så att du behöver lite inspiration har många universitet kurser i studieteknik i början av terminen.

Om att vara PTP-Psykolog

Psykologförbundet har en jättebra sida med frågor och svar om PTP, och med en hel handbok skriven just för att informera om PTP!

Internationellt

1. Kan jag plugga till psykolog utomlands och därefter arbeta som psykolog i Sverige?

Eftersom psykolog är en skyddad yrkestitel i Sverige kräver Socialstyrelsen att personer som har utbildat sig utomlands ansöker om en svensk psykologlegitimation genom särskild prövning. Om du har utbildat dig till psykolog i ett ESS-land behöver du (bara) skicka in ett intyg om utbildning och meriter till Socialstyrelsen, vilket vanligtvis räcker för att en svensk legitimation kommer på posten inom tre månaders handläggningstid. Om du utbildar dig utanför ESS måste du, utöver att lämna in intyg, även läsa in vissa kompletteringar av kurser och genomföra PTP-tjänst i Sverige innan legitimationen kan bli din. Mer information hittar du på Socialstyrelsens hemsida!

2. Hur ser psykologutbildningen ut utanför Sverige?

Upplägget för Psykologprogrammet i Sverige skiljer sig en hel del från psykologutbildningar utomlands. Den grundläggande skillnaden är att det svenska Psykologprogrammet per definition är en professionsutbildning som i sin tur leder till en yrkeslegitimation, medan utbildningen utomlands oftast består av en rent teoretisk kandidat- och masterexamen. I Sverige är du psykologstudent, utomlands är du psykologistudent. För personer som vill utbilda sig till psykologer i andra länder är vägen till en yrkesexamen betydligt längre än i Sverige. Efter en teoretisk masterexamen väntar en klinisk påbyggnadsutbildning (som i princip matchar den grundläggande psykoterapiutbildning som ingår i Psykologprogrammet), vilket innebär att studenter hinner bli närmast doktorer innan de kan börja praktisera. Det är ingen hemlighet att många utländska psykologistudenter är grymt avundsjuka på det svenska systemet!

3. Hur går jag tillväga om jag vill studera utomlands under Psykologprogrammet?

Eftersom det svenska Psykologprogrammet skiljer sig en hel del från psykologutbildningar utomlands kan det vara svårt att arrangera utlandsstudier som du får tillgodoräkna dig helt och hållet på ditt lärosäte. Men det är definitivt inte omöjligt! Tricket är ofta att komma iväg på utlandsstudier under någon av de lägre terminerna på programmet, eftersom senare terminer ofta innefattar praktiska moment som inte kan ersättas med utländska kurser (t.ex. psykologpraktik och klientarbete). Rådet till dig som vill plugga utomlands är att ta kontakt med din studierektor – hen kan berätta mer om hur förutsättningarna för utlandsstudier ser ut just där du pluggar!

4. Kan jag göra psykologpraktik utomlands?

Ja, du kan göra psykologpraktik utomlands! Det kräver emellertid att du själv ordnar en praktikplats och en handledare (som måste vara legitimerad psykolog). Därefter ordnar du så att praktiksamordnaren på ditt lärosäte och din utländska handledare kan komma i kontakt med varandra för att diskutera formerna för din praktikperiod. Under tiden som praktiken pågår kommer du förmodligen ha fortlöpande kontakt med din praktiksamordnare i Sverige, som ser till att du har det bra medan du är bortrest. Till dig som vill göra psykologpraktik utomlands vill vi bara säga HEJA och LYCKA TILL!

5. Vad finns det för möjligheter för mig som psykologstudent att delta i kortare internationella utbyten?

För dig som är psykologstudent och medlem i Psykologstudent Sverige finns möjligheter att delta i utbyten och konferenser som anordnas av European Federation of Psychology Students’ Association (EFPSA) och av Nordic Psychology Students Conference (NPS). Läs mer om EFPSA och NPS här!

Om att vara Psykolog

1. Psykologer, psykiatriker, psykoterapeuter och samtalsterapeuter… Vad är det egentligen för skillnad?

En psykolog har en lång grundutbildning på högskolenivå och har kompetens för att bedriva och leda psykologisk behandling, utreda patienter för att ställa diagnos med mera. En psykiatriker är en specialistläkare. De har möjlighet att behandla patienter med några av alla de olika mediciner som används för att dämpa ångest, psykossymtom, med mera. En psykiatriker leder ofta vårdinsatsen för patienter inom psykiatrin. Psykoterapeut-utbildningen är uppdelad i flera steg, och den är en flerårig vidareutbildning för psykiatriker, psykologer och ibland andra som jobbar inom vården – så som sjuksköterskor och socionomer. En psykoterapeut måste alltid ange sin grundutbildning. Alla tre yrkesgrupper ovan har legitimation som utfärdas av socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att de är skyldiga att föra journal, rapportera skador och skaderisker (Lex Maria), och att ha en patientförsäkring. De har också ensamrätt på att använda sin yrkestitel. Läs mer om detta på socialstyrelsens hemsida.

Samtalsterapeut kan vem som helst kalla sig, det är därför svårare för klienten att bedöma dennes kompetens och kvalitén på dennes arbete.

2. Hur fungerar specialistutbildning för psykologer, och vad finns det för områden att specialisera sig inom?

Specialistutbildning för psykologer tar tre till tio år beroende på i vilken takt utbildningen tas. De flesta psykologer genomgår aldrig specialistutbildningen, den är inte någon självklar påbyggnad på grundutbildningen som den ofta är för läkare. Specialistområden som finns att utbilda sig inom är: Arbets- och Organisationspsykologi, Klinisk Psykologi, Pedagogisk Psykologi. Läs mer på psykologförbundets hemsida.

3. Vad får en psykolog för lön?

Psykologförbundets lönestatistik från 2012 finns att tillgå från deras hemsida. En leg. psykolog anställd av landstinget utan specialist- eller chefsbefattning, eller annan titel, tjänade 2012 i genomsnitt 34.288kr/månad.

4. Vad finns det för arbetsplatser för psykologer?

Psykologer jobbar på sjukhus med främst psykiatri, men även t.ex. neurologi. De finns även på vårdcentraler, som egna företagare eller i privata bolag som samlar psykologer och erbjuder t.ex. terapi. Psykologer jobbar ofta på ett eller annat sätt inom vården med terapi eller utredningar men finns också inom försvarsmakten, kriminalvården och rättspsykiatrin. Ett område som utvecklas just nu är organisationspsykologi, som innebär att jobba med rekrytering, hälsa och utveckling hos individer eller grupper inom olika företag. Psykologers kunskap i personlighetsbedömning används för rekrytering både i privat och offentlig sektor.